Mitt lopp och mina tankar

Även jag vill börja med att än en gång tacka ALLA inblandade för en grym runda och resa! Ingen nämnd – ingen glömd.

Det pratas redan om nya rundor med ännu högre målsättningar, vilket får mig att kraftigt ifrågasätta hur ni är funtade – det är fortfarande med en stor mängd ångest jag tänker tillbaka på de sista 18 milen, och är djupt tacksam för att de urstarka gossarna och gubbarna i täten tog det så pass lugnt uppför att jag kunde stanna i klungan. Men nu ska jag försöka vara saklig, även om det inte brukar vara min grej.
Trots att vi tappade några av de allra starkaste i gruppen pga vurpor och tekniska missöden, kan vi konstatera faktum:
Vi klarade vår målsättning, med marginal – SÅ bra är vi!
Vi hade dessutom turen att få hela rundans kanske vassaste motorcyklist före oss hela varvet, ett särskilt TACK till Jonas Jansén! – nedan på bild i sin välförtjänta tröja.
 Jag kommer inte köra nästa år, men någon gång är jag kanske redo för ett försök att gå under 7.30 ELLER inom 112% av bästa tid. Kör ni andra 2013 lovar jag att följa er via webben med alla tummar hållna, och kanske t.o.m stå med 30 slungor längs vägen…

Mitt lopp

Precis som väntat skenade pulsen iväg direkt från start (eller kanske strax innan), så när vi kom ikapp bussen i Vadstena och halva klungan fick panik – passade jag på att njuta av några sekunders vila. Efter bussen tyckte jag vi hade riktigt bra flyt, särskilt med tanke på att många av oss inte cyklat en meter tidigare med den som nu satt framför/bakom oss i kedjan. Backarna strax före och strax efter Jönköping gick för fort för min smak, tyvärr tror jag det var här jag brände mina skepp. Efter detta tycker jag vi körde ett klockrent lopp rent taktiskt. Min positiva inställning kan också bero på att jag var absurt trött och lika analytisk som ett överkört vildsvin sista tredjedelen av rundan. Detta märktes särskilt när den urstarke David Hedlund försökte bolla en idé med mig – han hade lika gärna kunnat prata kinesiska (vilket han iofs kanske gjorde…?)

Utvärdering och … tankar om framtiden

Vad vi gjorde rätt (enligt mig)

Våra gemensamma kläder gjorde tack vare Janne att man lätt kunde identifiera och hålla ihop gruppen. Grindvakterna i början gjorde att vi kunde komma igång enligt plan, utan att störas av folk utifrån. Vi hanterade vurpan enligt plan, vi klarade att köra belgisk längre än många trott och vi skötte stoppet snabbt och effektivt, utan att stressa i onödan. Vi var väldigt duktiga på att säga ”SIST”, klart bättre än väntat.

Jonas Jansén i sin nya tröja

Vad vi borde överväga OM vi kör igen… (fortfarande enligt mig)

En bestämd grindvakt som ”tjänstgör” hela varvet. Denna skall avvika i utseende så att han/hon kan sitta väldigt nära kedjan utan att de som växlar längst bak behöver tveka (det blev nu bitvis mycket gummiband i svansen). Jag tror att ett stopp är optimalt, men vi skulle spara lite tid om vi istället bytte flaskorna. Min gissning är att Hjo vore ett vettigt ställe att stanna på. Vi borde köra ännu lite lugnare uppför och genom korsningar, men kanske ännu fortare utför. Eventuellt skulle man tjäna på att i lättåkta partier (medvind) gå ner på halva styrkan medan andra halvan äter och dricker i svansen, för att byta av efter 10-15 minuter. Vi måste träna ihop oss bättre – det är pinsamt att bo inom sju mil och ha 0-2 gemensamma pass innan start. Vi behöver bli bättre samkörda vid rotationsändringar i kedjan (sidvind).

Framtiden…

Sub 7.30? Personligen tycker jag att ett rent tidsmål är riskabelt, vädret är en alltför stor faktor. På Vasaloppet finns något som kallas Medalj, det innebär att man går i mål inom 150% av vinnarens tid (4 tim = 6 tim för medalj). En enkel uträkning säger att årets bästa tid (6.37)+12% ger 7.24. Under identiska förutsättningar känns det som ett rimligt mål.

Vad jag vet med säkerhet är: Ska jag köra igen vill jag göra det med i huvudsak samma gäng, och jag är ganska övertygad om att Måns och Petter skickar de två första mailen med positivt svar…

Bilden stulen av Thommy Flognfeldt – en vansinnigt åkstark farbror som jag haft äran att cykla runt en sjö med.

//En väldigt tacksam Per